2009-05-02

Idag flyttade Inezza och hon mottogs på mycket bra sätt av sina nya kompisar. Inezza är en ganska tuff tjej som inte låter sig hunsas bara för att någon annan häst råkar vara ett par år äldre Hon har fått ett toppenhem, vi önskar de nya ägarna lycka till med henne.

Jag tror att jag har en ny liten Pauline i hagen...om man nu kan få två sådana toppentjejer. Hur som helst så har Izabelle många liknande egenskaper som Pauline hade vid samma ålder. Otroligt mild, klok och genomsnäll samtidigt som hon var mycket påhittig och hade olika hyss för sig.
Exteriört är jag också mycket nöjd med Izabelle, det ska bli spännande att se hur hon utvecklas.

Tidigare i vår har Wessels fällning förbryllat mig en smula, han brukar vara en av de första att ta av sig vinterkappan, men inte i år. Att han av alla, även åkte på pälsätare var också något som förbryllade ytterligare. Var det på väg utför med honom osv.
När han sedan började fälla, försvann pälsen med blixtens hastighet
Jag tycker att han avlastar sitt framben redan nu och det kan ju bero på att det finns två andra sprakfålar som härjar med honom hela tiden, mer än vad han har haft vintertid tidigare.
Jag vill ju att han ska röra på sig vintertid för att hålla igång magen ordentligt och det blir inte så mycket rörelse om han går ihop med de dräktiga fruarna.
Svårt att veta vad som är bäst för honom, jag gissar bara och hoppas att det blir bra.

Råttan och Rily är som två elitidrottsmän, de ligger i hårdträning och det är ett under att de inte ser ut som vinthundar båda två. Där kan man tala om livsglädje. Ena stunden fridfullt betande sida vid sida för att i nästa fullkomligt explodera och fara iväg i vild galopp.

Nu är det mindre än en vecka kvar innan Princess fölning är beräknad. Vad jag minns från förra året (inget år behöver i och för sig vara det andra likt) så fölade Princess fyra dygn tidigare än beräknat. Har också för mig att hennes spenar pekade mot varandra samma morgon hon fölade men direkt efter fölningen pekade de ifrån varandra...inte lätt alls att tyda hennes fölningstecken

Det såg sent ikväll inte ut som om det var något på gång men...vem vet...det kanske ligger en liten plutt i Sessans box i morgon bitti

2009-05-06

Anmälningstiden till utställningen i Malmköping har löpt ut, listorna är klara och ivägmailade...bäst att få det gjort fortast möjligt för jag litar inte på internetuppkopplingar, datorer eller allt micmac som hör datorer till!

Nu är vi igång med sponsorjakten till jubileumsutställningen på Rockelstad i juli också, om någon känner sig manad att sponsra med en hedersprisrosett är ni hjärtligt välkomna att höra av er. Priset är som vanligt 300 kr och man kan välja en eller två färger på rosetten.
Vem gillar inte fina priser och fulla fruktskålar

Gödningen är utkörd och dygnet efter kom det första försiktiga regnet, idag har vi fått en rejäl sköljare. Perfekt!
Har kollat över isolatorerna i en av sommarhagarna, nu ska bara vissa stolpar få några pärtor med klubban, tråd ska spännas och sedan ska det vara klart att släppa hästarna.
Under min runda i hagen "hoppade" två äckliga små fästingar på mig, de är alltså igång igen Nu efter regnet blir det säkert invasion, jaa, man borde vaccinera sig.
Hundarna har fått var sitt fästinghalsband idag, det hjälpte otroligt bra förra året.

Svalorna har flyttat in i logen och bygger bon för fullt, liljekonvaljerna har knoppar och gullvivorna står i full blom, visst är det här den finaste årstiden? Hela sommaren ligger framför, tänk om man kunde stoppa tiden och låta det vara mitten av maj i ett par månader.

Inget föl har vi fått ännu. Princess har två dygn på sig till beräknat datum men hon ser inte ut som om hon tänker föla så snart.
Hon får väldigt gärna vänta till på måndag med att föla för jag reser bort över helgen och lämnar över ansvaret på Caroline.
Trienke var lite ledsen dagarna efter att Inezza flyttat, hon gnäggade en del och såg väldigt fundersam ut när hon inte fick något svar. Har haft järnkoll på hennes juver men det har varit mjukt och fint hela tiden.

Flera fölningar har gått åt pipsvängen i år också, fruktansvärt att förlora både sto och föl.
Det är flera år sedan vi förlorade Lorita och hennes föl och ett par år sedan vi förlorade Charmante och hennes föl men minnesbilderna är fortfarande lika starka som om det skedde igår.
Jag tror aldrig att det går att glömma, varje gång någon annan stackare tvingas genomgå samma förtvivlan, bläddras bilderna fram igen
Inte för att det hjälper, men jag önskar att ALLA återstående fölningar kommer att gå bra.

2009-05-10

Tråkigheter, Princess fölade idag 13.30 (Caroline fick ta hand om allt själv medan jag var 45 mil hemifrån), ett jättefint stoföl som tyvärr inte levde då hon kom ut.
Vi vet inte vad det beror på, Caroline tyckte att Princess var annorlunda vid utsläppet och höll koll på henne. Själva förlossningen gick fort och trots att Carro snabbt var på plats och fick bort hinnorna och därefter försökte få fart på fölet, gick det inte. När Princess sedan reste sig, släppte efterbörden.

Nu ikväll står Sessan och vakar över sitt lilla barn, hon har inte sörjt klart ännu och vi låter henne bestämma när vi kan ta bort fölet.

Vi tycker förstås att det är fruktansvärt tråkigt att förlora ett litet föl (mest för Sessans skull) men vi är överlyckliga över att fölet kunde komma ut utan komplikationer och att Princess efter omständigheterna ser ut att må bra.

2009-05-11

Tack ni som skrivit i gästboken, mailat eller skickat SMS. Jag är själv pinsamt usel på att gratulera eller trösta då det inträffar tråkigheter och skäms just nu MYCKET över det.
MEN det betyder inte att jag inte bryr mig, jag tycker det är helt underbart när någon av er andra får önskefölet och delar er sorg när någon mister ett föl eller ännu värre, mammahästen.
För vad vi än satsar på, olika blodslinjer, färger, trav, bruks eller vad det nu kan vara så har vi alla det gemensamma...långa vintrar med att släpa vatten, foderpåsar och mocka skit, planering och förväntningar när vi bestämmer oss för att betäcka våra ston, oron under dräktigheten och inför fölningen och sedan oron över att det lilla fölet ska må bra och vara livsduglig.
Jag sänder många gratulationer till er som fått det speciella önskefölet i år och lika många tröstkramar till er som förlorat samma önskeföl eller ännu värre, mamman till fölet.
Och där det ännu inte begivit sig, jag håller tummarna för att allt ska gå bra och att ni får just erat speciella önskeföl.
Åter igen, TACK för omtanken.

I morse lämnade Princess fölet men återvände när fåglarna gav sig på efterbörden.
Jag bestämde mig för att ta bort och begrava fölet innan fåglarna skulle ta chansen och ge sig på kroppen också.
Lilla Sessan, hon följde med hela vägen och pratade med sitt föl, sedan tog det en stund innan hon lugnade ner sig. Hon har sökt sig till Domi mycket under dagen, velat stå nära honom. Domi håller mycket låg profil så det är möjligt att han förstår och tröstar på sitt sätt.
Nu får de vara ute på natten så att Sessan rör på sig mesta möjliga, förhoppningsvis sinar hon snabbast så.

Fölet såg så perfekt ut på alla sätt, jag hittar ingen bättre förklaring än att moderkakan måste ha lossnat innan fölet hann ut, vad skulle det annars kunna vara?
Ibland är moder natur fruktansvärt slösaktig men jag och Caroline är fortfarande oerhört tacksamma över att vi fick behålla Princess och att fölet kom ut utan komplikationer.
En fölning kvar...Mandy beräknad till den 23:e.

2009-05-14

Princess är glad igen.
Hon har sinat på ett bra sätt, andra och tredje dygnet var hon på Domi mest hela tiden, hon bestämde att de skulle klia på varandra och det var bara för Domi att ställa upp när Sessan bestämt sig för det Hon vet hur hon vill ha det lilla damen.

Mandy ser inte redo ut, det fattas lite i spenarna fortfarande. Full fart i magen är det i alla fall och hoppas att det går bra när det väl är dags.

Förutom en väldig massa fellägen, föds det tydligen en hel del svaga (där abortvirus är uteslutet) föl i år. Det är möjligt att fellägena beror på svaga föl men varför blir det svaga föl?
Infektion på grund av fästingbett eller förgiftning av exempelvis mördarsniglar eller mögelsporer i fodret (hö eller hösilage) är några teorier man kan fundera över.
Efter vad jag förstår, är det inte enbart Shetland som har problem utan alla hästraser är drabbade.
Det vore väldigt bra om forskarna kunde få fram något preparat som utrotade de små äckliga fästingarna för gott! De fyller ingen som helst funktion utan ställer bara till förtret med de hemska sjukdomar de sprider. Inte nog med att de olovandes biter sig fast och snattar blod...som tack för hjälpen passar vissa av dem på att ge ifrån sig gift som varje år gör att människor och djur blir invalidiserade Äckligt, det kryper på en vid blotta tanken!
Mördarsniglar har vi turligt nog inte fått hit. I Malmköping och i Nyköping finns dem.
Vi har fördelen att kunna ta eget foder men alla stackare som måste köpa foder, hur ska de kunna gardera sig och säkert veta att deras foder kommer från ett snigelfritt område?
Ja, nog finns det lite att fundera över.

I nästa vecka ska Råttan åka och sommarjobba hos Maria på Junibacken. Han är så flirtig här hemma så det ska bli kul att se hur han reagerar när det vankas damer på nära håll.

2009-05-19

I lördags anlände de unghingstar i åldrarna 1 - 3 år som ska vara på kollo här i sommar. Några av dem var här förra året och det var roligt att träffa dem igen.
Vi var så spända på hur Rily skulle uppföra sig...Rily är uppfostrad enligt den gamla och inte helt lyckade principen "fri uppfostran".
Domi satte inga gränser för den unga spjuvern trots att Rily ofta och gärna klängde, klättrade och luggades i man och svans
Rily flyttade in i Wessel och Råttans hage när det var dags för slutklämmen av avskiljningen. Wessel har fått utstå mycket kläng utan att markera när det är nog och McRattan har varit den snälla och lekfulla äldre brodern som ställt upp på allt!
Rily har varit helt slut på kvällarna när vi tagit in dem efter allt bus och spring i hagen men helt befriad från hästlig uppfostran.
I lördags fick så unge herr Rily möta flocken och hans fria uppfostran blev till ett minne blott.
Rily mötte övriga med attityden "man tuggar inte undergivet för någon, inte ens en treåring", "har man lust att klänga eller ta ett stadigt mantag på någon så gör man det" och "man går inte undan för någon utan delar ut en hård spark i bringan på denna någon istället".
Detta beteende gillades icke av de äldsta hingstarna, Rily fick en del välförtjänt uppmärksamhet Förmodligen har det hjälpt för han får vara med i flocken, eller i båda flockarna när de väljer att dela på sig.

I morse lastade vi McRattan för färd ner till Maria på Junibacken.
Innan vi åkte, flyttade vi Mandy från ungstohagen till Wessels hage. Båda blev väldigt glada och det känns så tryggt att ha Mandy i Wessels sällskap om hon skulle ge sig till och föla utan att vi är med. Ungstona är alldeles för påklådiga och det finns ingen anledning att utmana ödet.
I och med denna flytt, sover samtliga hästar ute dygnet runt nu.

McRattan...åkte alltså ner till Maria. Efter att ha fikat och tittat runt på MÅNGA fina hästar, var det dags att få en hint om hur Råttan skulle uppföra sig i sin nya yrkesroll.
Han klarade sin debut med MVG, mycket nojsande och pussande, alltid lika snälla och hyggliga Råttan
Han uppförde så pass väl att han efter genomförd betäckning, fick förtroendet att flytta in i damens hage där det även gick två andra ston. Nu blev det lite förvirrat...skulle han flirta eller markera högar
När vi åkte ifrån Habo, gjorde vi det med MYCKET välbehag. Det känns så tryggt och bra att ha lämnat Råttan hos Maria. Hoppas att han sköter sig och visar vilken toppenkille han är!
De dryga trettio milen hem, var lika lättkörda som efter en väldigt lyckad utställning...man sitter och funderar över dagen, låter alla positiva intryck sjunka in och inget i världen kan ta ifrån en den glädjen.
Smått och gott, när Shetland är som absolut bäst

2009-05-22

Inget Mandy-föl ännu, har nyss kollat henne inför natten och det saknas fortfarande utfyllnad i spenarna så jag tror inte att det är dags riktigt än. I morgon har hon sitt beräknade fölningsdatum.

Hassling junior (okey då, senior också) går just nu runt på ett STORT rosa moln! Vi har fått förtroendet att ta ett föl på mycket välstammade, välmeriterade och vackra Skattens Esmeralda som Maria J äger. Helt sanslöst roligt! Enligt mitt tycke har Esmeralda superstam med föräldrar som Almnäs Etapp - Almnäs Ariette
Stort tack för förtroendet Maria, hoppas vi får möjlighet att gottgöra dig.
Esmeraldas man blir McRattan.
SPÄNNANDE!

Råttan sköter sig enligt rapport på bästa tänkbara vis.
Det har blivit så tyst här sedan han åkte, ingen som ropar när ungstona försvinner utom synhåll i sommarhagen. Wessel bryr sig inte utan är nöjd med att ha Mandy och Domi bryr sig inte heller.
Domi hetsar inte ens upp sig när unghingstarna blir synliga på andra sidan krondiket och detta trots att Princess nu är brunstig!
Märkliga små män, ibland kan de hetsa på till synes ingenting men jag är givetvis mycket nöjd med det lugna och avspända läget som råder.

Unghingstarna mår prima, jag tror bestämt att det finns en ledare också. Två av treåringarna måste ha haft en uppgörelse för ett par dagar sedan, båda var genomsvettiga och rejält trötta. Vi tittade igenom dem noga men de var skadefria som tur var.
Rily stormtrivs i sitt nya gäng, så många kompisar att busa med

2009-05-23

Haha, mot alla naturlagar kom jag ihåg att ta med kameran ut idag, till och med nya batterier fick jag med mig
Unghingstarna gäller det att smyga sig på, upptäcks man blir det bara riktigt nära bilder eftersom de är väldigt på, näsborrebilder typ.
Givetvis började jag leta på fel ställe men efter att ha gått runt nästan hela hagen, hittade jag dem mitt bland en massa nyponrosbuskar. Den delen av hagen innehåller mycket björk, asp och nyponrosbuskar och där var det tydligen skönt att stå och lura.
Så fort de upptäckte min närvaro, var siestan slut och efter att ha hälsat både tre och tio gånger, spred de ut sig för att äta och bättra på lerinpackningen
Nu har jag många bilder att välja bland till indexsidan!

Inget föl idag heller, kollade upp hur pass punktlig Mandy var förra året och då gick hon över lite mer än en vecka.
Ingen gång behöver vara den andra lik men ikväll såg hon inte ut att vara på gång i varje fall.
Pauline gick över 22 dygn vid de första två fölningarna, tredje året trodde jag förstås att hon skulle följa sitt mönster...det gjorde hon inte utan fölade ett dygn efter beräknat datum. När jag kom från jobbet låg det en nykläckt liten parvel i hagen.

I morgon är det treårstest och vi har inte anmält någon trots att vi har två treåringar.
Dessutom köpte jag riktigt fina hinderstöd och 30 bommar för att kunna träna våra unghästar...allt strul som blev runt Rockelstad fick mig att tappa lusten helt. Poängen var ju att vara ett gäng som tränade tillsammans.
Men det går kanske att fixa så att det går att träna här hemma istället, den som lever får se

Vi har fått en del regn också fast på ett gynnsamt sätt varvat med sol, nu har det satt fart och växa på vallarna. Syrenen är på väg att slå ut, liljekonvaljen blommar för fullt och det finns fortfarande både vit- och blåsippor som blommar.
Härliga maj

2009-05-25

Det blev en väldigt tidig morgon igår, vi mötte upp Tina i Nyköping innan vi fortsatte mot färjan i Slagsta och vidare till Färentuna där vi skulle hjälpa till med treårstestet.
Jag skulle sitta i sekretariatet och hade lämpliga skor för just den uppgiften...träskor!
Nu blev det inte så utan jag och Tina hamnade som hinderbyggare istället (valet av skor var med ens inte lika praktiskt).
Att sitta i sekretariatet kan även innebära, att på grund av stilla sittandet blir det kylslaget, hade givetvis garderat mig med ordentligt med kläder på överkroppen och inte heller det var något lysande val om man ska vara hinderbyggare
Det var fruktansvärt varmt i ridhuset, man blev svettig bara av att vara där inne!
Hur som helst så var det en mycket intressant dag, var hemma vid 20.30 igen och såg över så att alla djuren mådde bra och hade det de skulle.
Sedan var det dags för dagens höjdpunkt...duschen. Finns det något bättre än att få tvätta bort allt det salta och klibbiga för att sedan krypa ner i sängen mellan svala lakan och ge hinderbyggarkroppen ledigt, nää jag tror inte det

Inget föl kommer det heller, Mandy ser fortfarande inte redo ut!

2009-05-27

Notera att jag byter indexbild VÄLDIGT ofta numera...så långt bildlagret räcker

Eftersom Abigail ligger ute som indexbild just nu, skriver jag lite extra om henne.
Abigail har utvecklats enormt mycket. Hon ligger fortfarande en bit efter jämnåriga kompisen Hazzla men med tanke på hur mycket Abbi tappade då hon flyttade hit från Holland, har hon återhämtat sig mycket bra.
Om det blir någon utställning redan i år, får vi ta ställning till senare.
Abbi är ett ungsto som man bara tycker om, hon är otroligt vänlig och dessutom gillar jag hennes uppsyn.
Hon är inte särskilt stor, kommer nog landa under metern när hon vuxit klart. På minussidan (om man nu ska uttrycka sig så) finns hennes något gracila ben men förutom det tror jag hon kommer att bli bra
Hur som, mig spelar det ingen roll om hon inte räcker för vare sig diplom eller guldplaketter, hos oss platsar hon sju dagar i veckan.
Jag är tveksam till att vi ska betäcka henne nästa år, jag tror att det är bättre att vänta till hon fyller fyra så att hon får växa färdigt ordentligt.

Mandy går runt och ser ut som ett litet klot, att hon inte kan föla då!
Fellägena fortsätter runt om i landet och det är inte direkt kul att gå här och vänta, bara oroligt.
Jag borde självklart se de fölningar som går bra men det är inte så lätt just nu, alla tråkigheter förblindar.
Mandy kollades som vanligt som sista utesak i går kväll och fast jag var övertygad om att hon inte skulle till under natten, fick jag för mig att något kanske var på gång vid tre-tiden. Jag såg henne från fönstret och tyckte att hon piskade med svansen mer än vanligt, på med kläderna och ut...jag inbillade mig
Man blir nästan manisk, tänk att inte vara på plats OM något går på tok.
Inte heller ikväll såg hon ut att ha några planer på att föla.
Vi har bara en fölning kvar - en vånda, stackars krakar som kanske har sju åtta fölningar kvar...tortyr!

Unghingstarna äter och frodas, vilket härligt gäng. Jag ser någon så när skillnad på dem men jag vet fortfarande inte vem som är vem till namnet

Tre dagar kvar till utställningen i Malmköping, tror jag har det mesta under kontroll.

2009-05-29

Dagen före...har just varit och lämnat en hel del grejer som ska vara till utställningen, det blir ett lass till senare ikväll och då ska vi även bygga ring.
Nu ligger det annonser ute i lokaltidningarna om Gammeldags Marknad, utställningen är också nämnd, som "Ponnybedömning" eller "Premiering"...de är för söta
Marknadsansvariga är helt suveräna, de har till och med ordnat fram vatten nära oss och tycker det ska bli så roligt att vi kommer. Kan det bli bättre? Hoppas att de blir så pass nöjda med utställningen, att vi får komma nästa år också.
Vi får både häst- och människogäster här i natt men de klarar sig själva.

Igår under dagen och kvällen, fick vi en ordentlig rotblöta. Vet inte hur mycket regn det kom för regnmätaren har frusit sönder under vintern

Mandy har inte fölat men det ska hon väl passa på och göra i morgon förstås...när ingen finns hemma för att kolla henne! Riktigt så illa är det inte, det kommer finnas folk hemma lite till och från för att hämta och lämna hästar.
Trienke var anmäld men det blir för kluddigt att ha en häst som ska visas i mitten av utställningen så vi har strukit henne. Lite trist för hon är jättefin.

Nej, nu är det dags att göra lite nytta igen

2009-05-31

Hm, nu finns det så mycket att berätta att det riskerar att bli en novell!

Fredag: Hästarna var badade och tofsade redan 18.30 (olycksbådande nästan när tidsplaneringen håller). Ringen på utställningsplatsen gick inte att bygga kvällen innan, det var party på Plevnagården och med andra ord stor risk för sabotage.
Cattis och Emmy kom ner lite senare än planerat, sinkade av en fölning hemma. Efter att hästarna fått sitt, åkte vi till Malmköping och kikade runt, träffade Aina och senare även Hans som från början inte skulle få sina bokade rum på grund av att damen bakom disken inte kunde läsa innantill.
När vi kom hem hade hästnattgästerna från Gotland anlänt och hittat sina boxar, jag och Carro kollade unghingstarna medan Cattis fick vara kvar i stallet och vara social.
00:30 var det ryggläge ihop med Sally på soffan.

Lördag: Att det varit party på Plevnagården blev vi varse på morgonen, vi startade med att städa bort ölburkar. Sedan var det bara att plocka fram järnspettet, göra hål för stolparna och slutligen banka ner dem för att konstatera att ringen blev för liten, upp med stolparna igen...lagom uppvärmning inför dagen
Innan första klassen hämtades Jenniefer.
Jenniefer placerades som tvåa i sin klass och rekommenderades vidare. OM jag fått bestämma själv, hade jag för enkelhetens skull kört hem henne och struntat i att visa henne i BIS-ringen men jag bestämmer inte så mycket har jag noterat
Nu tog Lotta hand om Jenniefer när ingen annan hade tid, många tack Lotta.
Jenniefer fick en 10 på typen och därefter 8888, 42 poäng igen och är nu klar för dubbelguldsdiplomet En 10:a! Ja, jag skriver det men har ingalunda smält det ännu
Nu ska Jenniefer ha ledigt fram till dess att hon ska avelsvärderas på Valla i Linköping, ingen utställning på Rockelstad för hennes del.

I lunchpausen hämtade Caroline Domi. Han brukar inte göra något väsen av sig utan står snällt i transporten och sover...inte den här gången. Rätt var det var hade han ledsnat på att stå instängd och tugga hö medan Jenniefer stod utanför och kvittrade mot andra hästar.
Jag vet inte vad det var med honom denna dag, han hade hur mycket energi som helst trots att det var stekande hett. Domi gick tvåa efter mycket fina Jinx på 41 poäng (98888).
Jag trodde faktiskt att Domi skulle vara smärtare än vad han var, han är för dagen en riktig liten trisse. En annan sak som jag också missat, är hur MYCKET man Rily plockat av honom i vinter Det tänker man inte på då manen till vardags ligger på en sida, när den nu delades efter badet blev slitaget en chock! Skit-Rily!
Direkt efter klassen körde jag hem Domi som fortfarande var full av energi, nu sover han nog sött i flera dagar
Under min tur hem, körde det ihop sig helt vid sekretariatbordet. Cattis hade Jinx i finalen, Carro hade Jenniefer (utan hennes grimma för den låg i bilen jag körde) och Stina hade Mr Darcy.
Lilla mamma och hennes väninna Marianne ryckte in från prisbordet för att dela ut protokoll och stämpla pass
Medan Carro körde hem Jenniefer, röjde vi bort en hel del, en ny panna kaffe bryggdes och sedan var det dags för dagens riktiga höjdare...en stund eftersnack innan alla skiljs åt var sitt håll. Finns inget bättre!
Utställningsområdet var så fint, inget skräp att plocka utan bara någon hög här och där att plocka upp (tror jag inte ens vi behövde ta bort). Det är ordning på Shetlandsfolket
Min besvikelse under dagen var blomsterkransen, den blev tyvärr inte så som jag tänkt mig den. Jag hade önskat att den var av den lite mer sladdriga typen (som på Rockelstad förra året). Kransarna blir för små och trånga när det är halmstoppning.
Men...huvudsaken är att vinnaren av kransen blir nöjd.

Kom hem vid 21-tiden, kollade över Mandy som fyllt i lite till och kändes som en deg där bak. Hon rullade sig ett par gånger, ville umgås till en början men blev väldigt störd av ficklampan och promenerade iväg...01.30 gav jag upp med att sitta i kolmörkret på en sten i hagen utan att ha en häst omkring mig.
Det hände inget mer under natten.

Söndag: Tömde bil och transport på saker, räknade över pris- och rosettåtgång medan jag hade full kontroll på Mandys förehavanden från altanen. När det var klart var det dags för en närmare besiktning. Hon hade VAXPROPPAR
Himmel och plättar, fram med jourhavande veterinärs mobilnummer som knappades in på mobilen i fall att...
Carro fick åka och handla åt mig och jag vågade knappast gå in i köket för att skära grönsaker OM hon skulle börja föla och något låg fel.
Så har det hållit på hela dagen utan resultat.
I kväll några minuter innan 21, när jag var på väg till soptunnan, lade hon sig ner och jag trodde att jag såg en fosterblåsa.
Det var inbillning men när jag och Carro kom ut i hagen, var hon svettig så fölningen var på gång.
Sedan gick vattnet, otroliga mängder med fostervatten, några krystningar, en hov, en nos och en hov till...yes, det här kommer nog att gå bra
Det gick så bra man kan önska, Mandy fick en liten son
Han var snabbt uppe på benen och gjorde hög två gånger, Mandy var också alert och jättehungrig.
Mor och son lämnades för att allt det som inte blivit gjort under dagen nu kunde göras i lugn och ro.
När det var klart, blev det ytterligare en sväng för att se om bebis åt som han skulle. Han hittade till mjölkbaren och hann med att göra hög ytterligare en gång.
Än så länge är han namnlös men som vanligt, det är Anders som döper honom efter någon rufflig NHL-spelare

Jag är så glad att det gick bra, nu har vi äntligen ett föl i hagen och fölningarna är avklarade för i år.

Tack för gratulationerna!

Länk till kopian av den stängda tråden på forumet.

Tillbaka | Upp | Startsida | Kontakt